TonyAnderssons

Den glädjen man känner efter att ha fixat ett högt uppsatt mål är enorm ... allafall för mig ... Jag (och många med mig) har kämpat för att vinna div 3 i tre år ... en del , med Thord Gustavsson i spetsen, har kämpat och längtat i 18 långa år ...  den glädjen vi nu känner ... och lätnad ... (det har vart en säsong med höga berg och djupa dalar) ... är den glädjen  mindre än vad den kommer vara hos den klubb som vinner Allsvenskan ? Är glädjen automatisk större ju högre upp man kommer i systemet ?
Jag tror inte glädjen är automatisk större pga av vilken serie,cup eller ,mästerskap man vinner ... glädjens "storlek" avgörs mycket av hur mycket man "gått in med " själv ... hur länge man har längtat , hur vägen dit har sett ut ... osv ... det här är den 4e serien jag vinner som tränare ... den första vann jag mitt debutår som tränare , Munktorp BK div 6 , 1998 ... MBK vann samtliga matcher och jag fick minst sagt en bra start på "tränarkariären" ... självklart var jag mycket glad och nöjd över det , men vi var så överlägsna och seriesegern var klar mycket tidigt (även om Hed på den tiden var helt ok) Vi tränade otroligt hårt för att vara ett div 6 lag ... på försäsongen handlade det om 4-5 pass i veckan och ofta tvåtimmar pass ("hobbyträning enl dåvarande KFF tränaren )... den andra seriesegern togs året efter då vi vann div 5 som nykommlingar , en mycket skön känsla att som ny och ung tränare vinna två serier på raken ... vi hade ett bra och grymt vältränat lag detta år ... säsongen 2000 var således MBK tillbaka i div 4 efter 27 år i lägre serier ... det kändes givetvis "stort" ... att lyckas med något som så många misslyckas med känns mycket bra pga att man får en uppfattning om hur svårt det faktist är att vinna ... 27 år .. det är lång tid ... (18 år är hyffsat långt det med :) vi slutade på en helt ok 5e plats i div 4 och jag gick till IFK Västerås som tränare ... 2 mindre roliga år ... men lärorika ...begicks misstag både på och utanför plan som jag lärde mig mycket av... blev en dyr historia för mig till slut .... Var tillbaka i Munktorp BK som tränare inför säsongen 2003... MBK återigen tillbaka i div 5 ... Blev en ny serieseger med MBK , vi avgjorde med tre omgångar kvar ... återigen hade vi ett mycket bra och vältränat lag ... sen följde två säsonger i toppen av div 4 där en kvalplats var ytterst nära säsongen 05... hamre MM "snodde" den på bättre målskillnad efter en "slakt" av Juventus med 19-0  ... hösten 05 ringde Thord och jag blev klar som tränare för Köping FF ... säsongen 06 slutade med en tredjeplats , Karlskoga gjorde en mycket bra höst och vann serien , Strömtorp knep andra platsen framför näsan på oss ... en poäng mot Hertzöga den säsongen blev vårt "fall"... 07 var Karslund i en klass för sig och det visar dom även i år då dom direkt slåss om seriesegern i div 2 , ÖSK fick ny tränare och petade 5 spelare från A truppen som tog plats i ÖSK U ... ÖSK var "Hyffsade" under hösten och tog andraplatsen ... vi tappade för många poäng mot bottenlagen (igen) och fick återigen en "hedrande" tredjeplats... säsongen 08 ... ÄNTLIGEN når vi hela vägen fram ... den "formtoppen" vi nådde veckorna innan seriestarten höll inte i sig hela serien ... vi har dock hållt en hög div 3 nivå även i mindre bra matcher och har egentligen bara en riktig tung period då vi "bjuder in" övriga topplag till kamp igen ... 1-5 Ölme, 0-1 IFK Örebro och otroliga 0-6 Arboga södra ... två mycket tunga veckor i mitt idrottsliv ... (MBK förlorade 4 matcher under samma tid) Vi / jag repade mod och började rada upp segrarna igen ... jakten på serieledningen och segern har vart hård och lång (och är inte helt avklarad än)... därför kändes det helt fantastiskt skönt när Sjölund rullade in 2-1 borta mot Syrianska ... och mycket av den press man känt (jo även jag har kännt viss press:) släppte med domarens signal för full tid ... tror inte måttet av glädje beror på hur "högt upp" man vinner ... det är vägen dit och hur den ser ut som avgör mycket ... sen är givetvis en seger i Allsvenskan , EM , VM betydligt "större" och mer meriterade än en seger i div 6,4 eller div 3 ... men glädjen ... den rena glädjen är nog (eller kan vara) lika stor oavsett serie ... på lördag när det är helt klart ... ja då kommer jag njuta mer än jag någonsin gjort tidigare (pga av idrott allafall :)...